Plattityderna haglar

Sitter i soffan framför datorn och tv´n. Mina drömmars man ringde precis, han var orolig för mig och ville nog bara prata lite. Det är hans födelsedag imorgon och han vill att jag ska skriva en sexnovell till honom i födelsedagspresent. Hur gör jag det när jag inte har en tanke på sex? Utan bara en längtan efter att bli sedd och älskad. Har ingen tanke på att ha sex med någon annan och jag vill ju inte ha sex med honom. Sex känns så menignslöst. Jag vill ha en natt, en vecka, ett år, ett liv med otaliga kärlekskärlekshandlingar. Jag vill älska om och om igen men hur skriver man om det utan att avslöja hur jag känner? Har ju lyckats dölja det ganska bra hitintills och bortförklartat det med att jag är kär i tanken på honom, att jag är kär i drömmen om honom, i det som han representerar i form av att ha varit min flykt från verkligheten så länge. Den jag flytt till i mina tankar när verkligheten varit för svår att hantera, min riddare i silverrustning, min hjälte som skulle komma och rädda mig om han visste. Intalade mig väl det lite själv oxå men så sitter jag här. Längtar, hoppas, önskar, misströstar.

Kanske ska jag skriva det jag tänker, känner och vill och strunta i konsekvenserna. Strunta i vad han vill och göra och säga vad jag vill. Frågan är om jag är redo för konsekvenserna. Är jag redo för avståndstagandet? Är jag redo för att ge upp drömmen? Fråga den allvetande magic 8-ball, den tyckte att jag skulle säga det. Den sa även att han skulle ringa idag när jag frågade i tisdags så den borde ju veta. Nu är frågan om jag vågar eller inte. Kanske ska jag fråga det med....

Andas vännen, säger jag till mig själv. Var din egen vän och gör det som är rätt för dig. Tyck om dig själv vännen, du duger.

Andas med glädje och tillförsikt. Andas i den kärlek som är jag. Blir det inte mina drömmars man så avslutas ett kapitel men som någon smart person sa "-när en dörr stängs öppnas en annan".
Andas bara. Den som aldrig varit rädd har heller aldrig varit modig. Ha! här haglar plattityderna men varför inte? Jag är livrädd, ska jag våga vara modig? En stor hockeyspelare sa att man missar hundra procent av skotten man inte skjuter.... Nä nu får jag sluta! Plattityder har igen blivit lycklig av.