Bergochdal-bana

Varje dag är en bergochdal-bana. Känslorna åker upp och ner konstant, hela tiden. Hopp och sorg blandat i ett känslomässigt kaos. Nutid och dåtid blandas i en sjuk tidsloop. Vad är nu? Vad är då? Är så trött. Känner kraven från en massa olika håll men jag väljer att sätta ner foten och att inte falla för frestelsen att bara säga ja. Tränar på att säga nej även om det sårar. Tränar på att bara vara.