Omhuldad

Tillbringar helgen hos mina föräldrar. Blir serverad mat, får sällskap på promenaderna och får se udda program på tv. Har upptäckt att jag måste vara världens lyckligast lottade person. Mina föräldrar är underbara, har pratat med flera vänner idag och jag känner hur deras äkta omsorg bara väller över mig. Håller nog dessutom på att bygga upp en vänskap med en underbart snäll man som jag var klasskamrat med i högstadiet och som jag fått kontakt med nu, heja facebook!

Mina drömmars man ringde idag när han låg i badet. Underbara, fina man. Hoppas så att det går bra för honom och att han kommer precis så långt som han vill och drömmer om. Jag blir så underbart glad över mailen och telefonsamtalen. Bara ett par minuter båda gångerna men hellre ofta än länge. Tycker om att höra hans röst och höra honom berätta om sina funderingar och hans vardag, att faktiskt känna omtanke och omsorg i hans röst och i hans frågor till mig. Är dock orolig för att han oroar sig för mig. Vill inte det! Jag vill att han ska se mig som en stark underbar person som klarar allt för det gör jag ju faktiskt. Jag kan vara liten ibland och känna hur det bara går utför mot alla mörka ställen men jag klara mig alltid.

Alla dessa underbara människor som finns kring mig. Vad har jag gjort för att förtjäna er?? känner mig så trygg och omhuldad av er kärlek och omsorg.

Tar djupa andetag.

Andas in.
Andas ut.