Avstängd

Det har gått två veckor sedan jag fick en diagnos. Diagnosen med stort D. D som i deprimerad. Vet inte om det har gjort någon egentlig skillnad mer än att jag nu faktiskt kan tillåta mig att må dåligt ibland.

Jag fick en läxa av psykologen förra veckan att fundera på. Det han vill jag skulle tänka på är när jag stänger av mina känslor? Om jag ska vara ärlig så är det hela tiden. Jag kan inte komma ihåg sist jag kunde visa någon hur jag egentligen känner. Den stora skillnaden nu mot tidigare är att när de runt mig frågar hur jag mår så säger jag istället för att allt är toppen, att jag säger att det är helt ok, eller möjligtvis att det är lite så där samtidigt som jag ger uttryck för någon form av hopp om att det kommer att bli bättre. Ett hopp som jag inte på något sätt känner att jag har.

Dagarna denna veckan har varit jättetuffa. Måndagen visade på den jättestora hopplöshet som jag ofta känner i jobbet. Hopplösheten när det inte spelar någon roll vad jag gör, andra huvudmän gör inte sin del vilket gör att inget förändras till det bättre för våra klienter.
Idag upptäckte jag att jag har förlagt otroligt viktiga papper på jobbet och att jag inte har någon aning om var de är eller att jag gjort det, kommer helt enkelt inte ihåg. Och jag kommer alltid ihåg.

Kom iväg och tränade idag vilket jag är jättestolt över. Äntligen har jag tagit tag i mig själv och jobbar för att få lite mer muskler och lite fastare kropp. Konditionen var så mycket sämre än jag trodde men nu vet jag vad jag ska jobba på. belönade mig med solning efteråt och har bokat en ny soltid till imorgon så det är bara att fortsätta träna så kommer nog det att gå bra.

Mina drömmars man ringde i helgen och det var precis det jag behövde. Han ringde bara föra tt prata lite men han fick mig att skratta och ha roligt en stund. han ringde strax efter fyra på morgonen med förklaringen att eftersom klockan var fyra ringde han inte sent utan tidigt och tidigt får man ringa. Fattar inte vilken påverkan han har på mig! får fjärilar i magen så fort jag ser hans namn... Samtidigt så kan jag ju inte hoppas på något. Han är utomlands och kommer att vara många år. Skulle bara önska att han vill vara med mig trots att han är utomlands.